Kanaler, pittoreska hus och en medeltida stadskärna som hamnade på UNESCO:s världsarvslista år 2000 – det är intrycket de flesta besökare får av Brygge, en stad i nordvästra Belgien inte långt från Nordsjön. Tre till fyra miljoner av dem kommer dit varje år för att beundra stadens skönhet.
Det finns dock en annan anledning till varför staden lockar så många EU-vänner. I Brygge ligger College of Europe, en fabrik för EU-tjänstemän, en institution som förbereder den kommande generationen för en europeisk karriär. Det andra campuset i Natolin (Warszawa) fyllde nyss tjugofem år. Christopher Glück, ordförande för JEF-Europe, har studerat där. Vi pratade med honom om antagningsprocessen, studentlivet och framtidsutsikterna för utexaminerade studenter.
Treffpunkt Europa (TPE): Varför valde du att söka till ett mastersprogram på College of Europe?
Christopher Glück (CG): Den avgörande faktorn för att jag valde College of Europe var att det är mer än bara ett bra universitet för Europastudier. I en tid då ett normativt synsätt betraktas som förlegat till och med inom statsvetenskapen är College of Europes strävan att göra det möjligt för sina studenter att jobba för ett bättre Europa och ”en allt tätare union” nästan anakronistisk. För mig var det den aspekten som verkligen övertygade mig, så väl som det verkligt europeiska livet på campus som lärde mig mer om Europa än något seminarium någonsin gjorde.
TPE: Hur upplevde du ansökningsprocessen och urvalskommittén?
CG: Jag tyckte den respektfulla behandlingen av ansökande och den tydliga kommunikationen var trevlig. Det var också viktigt för mig att beslutet om heltäckande stipendier, som de flesta studenter drar nytta av, fattades ganska snabbt. Ansökningsprocessen är så klart lite underlig, särskilt intervjun med urvalskommittén som sker på tre språk, men det var ändå en spännande upplevelse. Jag var lite förvånad över att de ställde förhållandevis få frågor om min motivation. Det handlade mer om faktakunskap. På något sätt lyckas ändå urvalskommittén varje år välja studenter som har den rätta andan för ett socialt intensivt år.
TPE: Vad gillade du bäst och vad tyckte du mindre om?
CG: Jag tillbringade ett av de bästa åren i mitt liv på College of Europe och jag tycker alltid om att vältra mig i minnen, ibland med melankoli. College of Europe lyckas bättre än andra institutioner att locka studenter som inte bara utmärker sig akademiskt men som också har förespråkat eller vill engagera sig i den politiska utvecklingen. Vännerna jag skaffade mig håller jag fortfarande kära. Till allt detta kommer den berikande kulturella erfarenheten av att leva nära människor från över trettio länder. Och sist men inte minst så handlar det så klart också om att det är ett tidvis utmanande och definitivt intressant och mångfacetterat program med lärare från olika akademiska traditioner. Tyvärr var inte alla kurser pedagogiskt moderna och jag var inte så förtjust i några av Colleges hierarkiska (vissa skulle säga franska) traditioner. Men till slut störde det mig inte så mycket.
TPE: Hur har du dragit nytta av dina studier där?
CG: Min syn på Europa har definitivt förändrats och den har förmodligen blivit mindre tysk. För mig var särskilt inblicken i Östeuropa ny, en ny värld som jag ännu inte upptäckt. Inblicken jag som statsvetare fick i EU-rätt och europeisk ekonomi under mina studier i Natolin har absolut hjälpt mig att komma igång professionellt. Och så är det självklart härligt att ha vänner i hela Europa.
TPE: Hur har din karriärutveckling sett ut sedan du tog examen?
CG: En av de stora fördelarna med College är att man kommer i kontakt med så många idéer och möjligheter. Direkt efter College fick jag en tjänst på det brittiska finansdepartementet där jag förhandlade om EU-frågor för den brittiska regeringen. Jag skulle själv inte ha kommit på idéen, men en vän som själv var brittisk statstjänsteman gjorde mig uppmärksam på platsannonsen och hjälpte mig inför ansökan. I efterdyningarna av Brexit flydde jag från ön och började jobba som assistent till en EU-parlamentariker.
Och nu har en av mina drömmar gått i uppfyllelse när jag äntligen har börjat jobba heltid för JEF. Efter det får jag se, men jag kommer definitivt förbli Europa trogen. När det gäller det bör jag nog nämna att den ökända ”College maffian” är mest en myt. Före-detta Collegestudenter är för det mesta bara motiverade och väldigt öppna människor och inte en elitisk klick.
TPE: Slutligen, vem skulle du rekommendera att studera på College of Europe?
CG: De som är entusiastiska när det gäller Europa, de som är sugna på nya intryck och på ett intensivt år tidsmässigt, socialt och akademiskt är på rätt ställe och de kommer få ett fantastiskt år. Rent allmänt skulle jag dock inte rekommendera mastersprogrammen som förberedelse för en doktorsexamen eftersom de ofta inte ger en möjlighet till djupgående akademisk analys av vissa ämnen och är mer praktiskt inriktade.
Suivre les commentaires :
|
